Har en alien tagit över Gromits kropp?! Om det är på det viset, så är det en ganska väluppfostrad alien som är relativt duktig på det svenska språket.
För någon kväll sedan, när jag och Wilbur låg och slöade i soffan, så kom Gromit in och kollade sovplatsläget efter att ha varit ute i köket och druckit vatten. Han stod på andra sidan bordet, kollade bort mot oss i soffan, kollade in fotöljen vid fönstret och sedan snurrfotöljen. "Hörru! Kom å lägg dig här! Jag fryser om fötterna!", sa jag i vanlig samtals-ton. Varav Gromit genast går runt bordet och kliver försiktigt (så att morr-Wilbur inte blir sur) upp i soffan och lägger sig med huvudet värmande över mina fötter. (!)
Nu ikväll händer ungefär samma sak. Gromit står och funderar var han ska lägga sig. Soffan var nu helt upptagen av Wilbur, Spirou och mig. Keaton låg i fotöljen vid fönstret. Jag såg på Gromit att han var allt bra sugen att ligga i soffan, men... han tvekade. Till och med han tyckte det såg trångt ut. Nu nickar jag mot snurrfotöljen och säger igen i vanlig samtals-ton: "Gå och lägg dig i snurrfotöljen istället!". Gromit vänder. Lägger sig i snurrfotöljen. Somnar. Jag sitter som ett stort frågetecken och glor ett bra tag på den sovande hunden.
Vad har hänt?! Detta är nästan lite små-ruggigt, ju! Han förstår ju precis vad jag säger. Jag törs inte säga nåt mer till honom. Tänk om han berättar allt som försigår här i huset. Visserligen har jag nu en tid tränat honom i denna så kallade "Skvaller-träning a´la Bodfäldt". Men... Tänk om han skvallrar för andra vilka tokigheter jag svamlar om här hemma! Tänk om han har blivit någon slags spion, som försöker ställa sig in?!
Här gäller det att uppföra sig, och tänka på vad man säger.... Och tänker... Tänk om han kan läsa mina tankar också?!! Hjälp!
Skulle denna jycke vara intelligent? Näe!!!