Varför då nu då? Tja.. loppen på Olandstraktens BK:s inoff agilitytävling gick hyfsat. Inga lysande resultat, men jag höll mig till min lilla plan, och loppen kändes bra.
De två första loppen satte jag nivån på "on the edge" av vad vi egentligen klarar av. Med följd att det blev disk i bägge. I första loppet, Agilityklass, var det slalomet som strulade, när jag försökte pressa ned tiden. Hade det varit "höger-slalom" hade det nog gått, men det var det ju inte! Efter att han kom fel inne i slalomet två gånger, så fortsatte jag till nästa hinder istället för att åter igen ta tillbaka honom (disk).
I det andra loppet, Hoppklass A, rusade han in i fel tunnelingång, men det hade föregåtts med slalom-strul vid min "tidpressargång" (även denna gång "vänsterslalom) och diverse andra otydligheter från min sida.
I det tredje (och sista) loppet, Hoppklass B, så samlade jag ihop mig för att "safa" lite, så vi skulle komma i mål. Det blev en blygsam 5:e plats av 16 startande med 10,43 felpoäng.
I det loppet lyckades Grompan med det ovanliga att snedda över långhoppet bakifrån från sidan. (Vette sjutton hur jag ska förklara det?). Han (på grund av min handlingsmiss) hade sprungit förbi långhoppet (vägran), men hejdar sig och genar tillbaka diagonalt från sidan över hindret. Hur ska detta egentligen dömas? Det borde väl bli en disk, eftersom han faktiskt tar - visserligen bara en del - av hindret bakifrån, eller? Jag menar, om han hade genat samma väg, fast framifrån hade det blivit vägran, så då borde ju samma väg - fast åt andra hållet - bli disk. *förbryllad och undrande* I så fall blev vi diskade i alla tre loppen. Men det var ju bara en liten inofficiell tävling, så vem bryr sig. Fast det vore kul - och bra - att veta hur det döms officiellt.
Det positiva under loppen var:
1. Ingen tjuvstart.
2. Det mesta under banan kändes bra - lite finslipning här och där bara, så...
3. Fint hindersug.
Men... Jag måste fixa hans kontaktfältstagande som är under all kritik!
Den här bilden gillar jag verkligen. Gromit i starten, laddad - men han sitter kvar! Tack, Catherine för att du erbjöd dig att fota!
Gromit i slalomet. Kolla hur domare Yvonne spanar strängt och noga. :)
Yvonne, relativt nyexaminerad domare och klubbkamrat, hade hittat på tre banor som var roliga och utmanande. Bra jobbat, Yvonne!
Vi var fler från hemmaklubben där och tävlade: Tina med Naya, Kjell med Lilla Vieux, Mackan, Lifa och Phoebe(?), Catherine med Xanto, Marre med Crozza och Yazza, Linda med Mynta, Matilda med Immze och Petra med Tara. Grattis allihopa till fina resultat och fina lopp!
Tyvärr fick jag inte till bilder på er alla! Sorry! Men här är några stycken i alla fall..
Crozza i full fart mot sista hindret!
Tara fixar till en snäv sväng.
Xanto likaså.
Yazza flyger glatt över hindren.
Nu har Gromit och jag en liten tävlingspaus till den 23:e juli då det är en inoff tävling, Sommar-cupen, här hemma på klubben.
Spirou väntar på bättre tider vid vårt lilla läger.
När vi åkte hemåt var jag på glatt humör efter en trevlig dag med trevliga klubbkompisar. Men som vanligt så är det alltid ett litet orosmoln där ovanför mitt huvud...
Mycket riktigt. Efter vi hade varit hemma ett par timmar så kom det - epilepsianfallet. *suck* Visserligen ett ganska kort (cirka en minut) och milt anfall. Men ändå. Nu tröstäter både Gromit och jag. Han gnager på ett tuggben och jag stoppar i mig chokladkaka och chips med äkta coca-cola till. Nä, förresten. Nu har Gromit fått i sig tuggbenet. Han sover sött och lugnt. Precis som Wilbur och Spirou.
Hur som helst, nu är jag lite off och ganska bekymrad. Får se vad Gromits senaste veterinär tycker och tänker...
Gromit tar det lugnt mellan loppen vid vår lägerplats.
Just det! Imorse var det sååå nära att jag stannade hemma - var så trött. Men ändå på nåt vis lyckades jag bara vara en kvart efter min tidsplandering. Glad i hågen kommenterade jag detta otroliga fenomen på Fb.
Haha! Sedan efter att jag stängt av datorn, och skulle bara sätta på mig skorna innan avfärd, så utbrast jag minst fyra stycken: "Visst, ja!!!", när jag kom på saker som jag hade glömt. En av dessa "Visst, ja!" var när jag kom på att man behöver nog bensin i bilen. Så istället för att vara en kvart sen, så blev det en TREKVART sen, varav femton minuter gick åt att ta omvägen till bensinmacken. Haha!
Ändå hann jag komma precis innan large-klassens banvandring. Och med lite hjälp av Catherine, som kollade vilket startnummer Gromit och jag hade i första loppet, samt var Gromit-vakt medan jag snabbt rusade till bekvämlighetsinrättningen och lättade på trycket. Tack, Cathy!
Sedan efter banvandringen, så gick jag snabbt och hämtade stackars Wilbur och Spirou samt all packning som var kvar i bilen, innan det första loppet. Man kan säga att det blev lite jäktigt när jag väl kom fram till tävlingsplatsen. Det är lite märkligt att det ska vara så himla svårt att komma i tid!
Gromit och Spirou. Wilbur har gömt sig i någon utav burarna.
Någon typ av blandning av bullterrier och amstaff, kanske? Duktig och söt var den i alla fall!
Det här var också det en söt och pigg liten rackare. Japansk spets, antar jag.
Och så har vi de irländska settrarna. Kommentarer är överflödiga. ♥
(Bilden är tagen ganska långt ifrån. Då trodde jag att det var tre stycken, men det var ju fyra!) :)