... både här och där.
Visst är det fint att vara lojal mot sina vänner. Att hjälpa och stötta - no matter what - när det blåser storm runt grantopparna. Men... är det alltid rätt? Jag blev lite förundrad över detta mänskliga beteende härom dagen, när jag läste bland annat följande:
"Kan inte begripa vem eller vad som gör detta mot er och varför inte de bästa får vara med."
"Kunde inte läsa din story men jag tror ändå att det är nåt skit du drabbats av som du inte är förtjänt utav."
Med andra ord så resonerar man på följande vis: Jag har ingen aning om vad som har hänt. Jag har ingen aning vad du har gjort. Men jag vet att du inte har gjort något fel. Och det måste vara någon elak, lömsk, avundsjuk, girig, ful person som lider av storhetsvansinne, som på detta ohyggligt orättvisa sätt försöker skada dig.
Hm...? Hur vet man detta? När man inte har en aning om vad som har hänt...?!
Jo! Orsaken till att man vet - fast man inte har någon aning - är för:att man är övertygad om att personen ifråga är bäst av alla i hela världen, i hela universum. "Det finns ingen som du!" Anledningen till sin åsikt är: "För DU var först!!" Hm...?
Personligen har jag "lite" svårt att hänga med i resonemanget. Själv vill jag höra bägge parter innan jag dömer. Visst är lojalitet fint, men... Det kan även vara ganska skrämmande!
Men vi är alla bara människor. Även den bäste kan tappa besinningen - "fast man var först". Även om man är en av de duktigaste och är nyskapande, så måste man stå för sina handlingar.
Ja, ja... Nu till något roligare. Detta hände för någon månad sedan på jobbet:
Två tjejer står som tvåa i kön till kassan. Ja, det var kö! Nu har vi på jobbet ett litet (grymt) ordspråk "Det finns inga köer - bara långsamma expediter!". Jag, den långsamma expediten, var "ensam o övergiven" på jobbet. Bara för att min medarbetare också vill ha lunch (!). Medan jag servade den förste i kön, hör jag den ena tjejen erbjuda trean i kön att gå före dom. Nu blir jag nyfiken varför. När det strax blir tjejernas tur utspelas följande konversation:
- Hej! Vi heter XX och YY (visar id). Vi kommer från Länstyrelsen. Vi har fått in anmälan om att ni har hundar här!
- Ja... Det stämmer...! (Jag tänker nu genast: Allergi!)
- Jo, i anmälan så ifrågasätter dom om hundarna har tillräckligt med utrymme.
- Jaha! (Förvånat). Va intressant!!
- Får vi komma in?
- Självklart!
När de kliver in genom grinden till bakom disken, säger jag:
- Det är ju bra att folk bryr sig!
Gamle Keaton ligger (förstås) inträngd mellan några kartonger och sover djupt.
- Ja, det ser ju lite trångt ut.. Men han vill ju ligga där!
Den ena tjejen sätter sig ned på huk framför Keaton, och lockar lite på honom. Keaton snarkar vidare utan att ge någon notis.
- Jo, han är över 14 år och döv. Ska jag väcka honom?
- Nä! Låt honom sova! Det skulle finnas fler hundar...?
Gromit och Spirou råkar just nu ligga inne i pentryt. Gromit i skrivbordsstolen, och Spirou inne i hörnet i den väl tilltagna Bia-bädden.
- Dom är där inne! (Jag pekar in mot pentryt)
- Får vi gå in och hälsa på dom?
- Javisst! Självklart!
Vi går in i pentryt. Hundarna hälsar glatt på de två tjejerna.
- Ja, de verkar må bra. Finns det vatten?
- Ja! Skålen är där i hörnet vid diskbänken. (Den ena tjejen går in för att kolla den välfyllda vattenskålen.)
- Det här ser helt okej ut! Vi kan inte se någon anledning till anmälan. Vi kommer att skicka ett utlåtande till dig per post.
När de går ut genom grinden, säger jag:
- Det är bra att ni finns!
Jag fick deras visitkort, och några veckor senare damp det ned en "Kontrollrapport" från Länstyrelsen i min brevlåda. I detta stod bland annat:
"... Kontrollen var oanmäld och utfördes med anledning av inkommen anmälan på hundhållningen i affären."
"Länstyrelsen bedömer att anmälan är obefogad."
"Vid kontroll av djurhållningen noterades inga brister ur djurskyddssynpunkt som kräver uppföljning eller fortsatt handläggning."
I denna fyr-sidiga rapport stod det utförligt om hela vår samtal (att de kom ihåg allt!), och några rekommendationer; "inte utgör skaderisk... varor riskerar välta eller... hundarna... skada sig på dem".
För mig är det en självklarhet att kartongerna inte får välta (inte enbart för hundarnas skull). Fick en liten känsla av att texten mest stod där för att visa att de verkligen gjort en seriös kontroll.
Och visst var jag rätt så nyfiken över vem och varför man har gjort denna anmälan. Men eftersom jag aldrig kommer få reda på det, så är det inget att grubbla över.
Gromit o Spirou brer ut sig bakom disken.
Av hela mitt hjärta så är jag ytterst tacksam att det finns ett djurskydd. Jag tycker det är helt egalt att bli oskyldigt "utpekad". Jag bjuder gärna på det! Om det är det som behövs för att de stackars djuren som verkligen mår dåligt ska bli hittade.
Haha! Nu finns det säkert några som tänker: "Ingen rök utan eld!". Men det bjuder jag också på! *ler*
Ibland när man är på jobbet så önskar man att man vore någon annanstans.
Ja, vem gör inte det?!
Men.. Vem är det som kommer nu?
Jo, det var Wilbur. Då är det dags att åka hem!
Skogen, here we come!!!