... så hade jag med mig kameran till en stunds agilityträning. Ja, anledningen att jag var där överhuvudtaget, var för att Katta hade plötsligt igår fått lust att träna agility. Och då hänger man förstås på. Jag menar.. hur ofta händer det? (Nu får ni själva bestämma om jag syftar på Kattas eller min egen träningslust.)
Kvart över 12 på dagen (!) stod jag och hundarna på agilityplanen i väntan på tränings-sällskap... och här kommer dom!
Zero och Katta tävlar om att komma fram först. Gissa vem som vann!
Spirou, Gromit och Wilbur spanar nyfiket mot det kommande ekipaget. (Nja, inte Gromit, då. Han kollar in fotografen istället.)
Zero demonstrerar hur ett kontaktfält ska tas.
Här är det full fart i slalomet. Spirou, Wilbur och Gromit kollar in det hela i bakgrunden.
Efter att vi hade tränat klart, så blev det lite foto-tajm.
Gromit vill förstås även han visa hur man sätter tassarna på kontaktfälten. "Var är platta tunneln?", undrar däremot Spirou.
Under tiden Spirou letar efter platta tunneln, så körde Wilbur och Gromit lite tandem-balansbom-balanserande.
Jo, ´rå. Spirou har hittat den!
Gromit visar även upp att han faktiskt kan hoppa "Framåååt!".
Wilbur skuttar glatt genom däcket.
Annars så när Wilbur får köra agility, så är hindren på mini-mini-höjd eller så är hoppbommarna liggande på marken. Det går precis lika bra.
"Hörru ni! När ska vi köra slalomet, då?!", undrar Spirou.
Slalom i all ära - Platta tunneln är ändå allra allra bäst! (tycker Spirre)
Här är en gammal bild från då det begav sig. Officiell tävling på Hävarö BK. Spirou har självmant trasslat in sig i släpet. Domaren och jag hjälps åt att försöka övertala Spirre att komma ut igen.
Det här är från samma tävling - innan Spirou hittade tunneln.
Om ni klickar på dessa två sista bilderna, så ser ni hur publiken/hinderfixaren roat iakttar Spirou-spektaklet. :)
Tillbaka till gårdagens agilityträning...
(om ni är lite smarta - och har en lika långsam dator som jag - så starta redan nu filmsnutten som är vid slutet.)
Efter träning och lek blev det ett friskt dopp i leriga kanal-diket intill planerna. Gromit kommer tillbaka i full fart!
Spirou kommer istället tillbaka i makligt trav.
Wilbur däremot föredrog rent vatten från vattenskålen.
Innan vi åkte hem igen, så blev det ett stopp vid sjön...
Ganska skönt att svalka fötterna.
Brorsorna i vått och torrt.
Vad har Gromit fått syn på, då?
"Titta vilken fin pinne jag hittat, brorsan! Och den e MIN!!"
Nu tar han i ända från tårna. Full fart i spat.
Men hallå! Vart tar du vägen?!
Va blött de´ blev!
Här är det Spirou som är på väg bortåt. (Hm? Att man kan tycka att ens hund är söt även bakifrån?)
Han är i alla fall väldans söt framifrån, min lilla säl-Spirou.
Haha! Här är han inte så himla söt längre. Han ruskar på sig.
Men Wilbur då? Var är han?
Tja... Han är ju inte sååå himla förtjust i att bada...
... men att blöta tassarna funkar. Hade jag haft med mig godis som sjönk och var tillräckligt lockande, så hade han faktiskt säkert dykt med huvudet under vattenytan för att få tag i det.
Nu var det dags att åka hem...
"Näää! Varför går ni för? Jag vill bada mer!!", visar Gromit besviket.
Här kommer filmsnutten från dagens påhitt.
Hihi! Nu finns det säkert en å annan seriös agility-nörd som tänker att så där kan man inte hålla på med "heliga" agilityhinder och -träning. Tja... Ja, ni har nog rätt. Men, vem bryr sig? Vi hade skoj!
Världens bästaste Spirou. ♥
PS. Observera att ingen av bilderna är någon typ av efterkonstruktion. DS.