Ja, "Hundmöten" blev ju så himla låååångt, så att en uppdelning var i strängt behov. Men hallååå!!! Till saken!! Ja, ja... Hold your horses...
Ja, just det håll i hundarna!
På sistone så har dumma drag-Grompit (det kommer nytt smeknamn hela tiden :)) blivit ganska duktig att gå fint och lugnt i kopplet (Fint: Ja!Lugnt: nja..). Därför så blir koppelpromenaderna allt längre och längre. Numera drar han bara periodvis, så jag blir tvungen att envist påminna honom om att man går intill matte. "Ja, ja... ", svarar han otåligt, .. "menar du jämt. För alltid!!" "Jaaaa!", säger jag. "Hm!", funderar Grompis med en suck.
Nu när det blir vår och så, så ökar ju risken - alternativt chansen - till dessa möten med främmande hundar. Risk eller chans? Det beror på hur man ser på det. Härom dagen (vid koppelpromenad) när jag just funderade på detta, och att det var länge sedan sist vi stötte på en lös jycke, så hörde jag ett dovt tillrättavisande från en kvinna. Jag ser bort mot ljudet. Där låg en fin ståtlig golden retriever lös på en tomt med inget staket. Den stora retrievern spanar misstänksamt mot oss när vi passerar. Vad mina byrackor gjorde vet jag dock inte. Jag fortsatte bara promenaden utan att bry mig. Fel! Utan att visa att jag brydde mig.
Ja, frågan är: Vad gör man när det kommer lös hund mot en? Mina val är:
1. Ta en vid och mycket tydlig sväng förbi alternativt att lugnt vända tills ägarna kopplar eller får kontroll över sin lösa hund.
Detta är ett försök att visa den främmande hunden att vi inte vill utmana den, och att visa mina jyckar att vi utmanar inte andra hundar.
2. Om den främmande jycken redan hunnit nära, så kommenderar jag den med bestämdhet att gå tillbaka till sin ägare.
3. Om tillfälle ges, ta tag i den framfusiga främmande hunden (medan man kommenderar mina egna att sitta kvar), och vänta in ägaren. Obs! Detta är ett önsketänkande; Mina hundar sitta kvar...? Var får jag allt ifrån?!
4. Om 2:an eller 3:an inte lyckas, och det blir gruff. Avgrundsvrål från en hiskeligt ilsken undertecknad. Sist när detta hände, så "frös" alla hundar till i ren förskräckelse av det plötsliga oljudet inkluderat den främmande "rymmar-schäfern". Den linkade sedan räddhågat tillbaka till sin ägare.
Frågan är: Kommer dessa tre alternativ alltid att fungera?
Hur som helst vad jag absolut INTE vill är att rädd, oroligt och argt skrika mot vare sig hundägare eller främmande hundar. Det skulle absolut INTE gynna mina egna hundar - att visa att även matte blev rädd och upprörd. Jag säger bara: "Peace in the hundvärld". För min egen skull. Jag tar även ansvaret för mina hundar - i alla situationer. Visst kan jag (och det blir det automatiskt när jag styr upp mina egna hundar) hjälpa den andre hundägaren. Dels för att jag själv har varit i dennes situation med rymmar-hund, och dels för att det är trevligt att vara trevlig. Med andra ord: "Det är egoistiskt att vara vänlig".
Läs även om ett hundmöte för läääänge sedan. Klicka här, men glöm inte att scrolla ned till "Grand danoisen". Du kan även klicka här. Det är ditt val.