... eller nåt, eftersom jag numera vaknar när det blir ljust ute. Okej, då.. Gromit hjälper välan till. Han är lite orolig, går mot dörren, kollar in mig (som låtsas fortfarande sova), lägger sig en stund, går mot dörren osv. När jag hör att han hoppar upp mot dörrhandtaget, så misstänker jag att hans "måste-gå-ut-procedur" faktiskt är behövlig. Jag går genast upp, och släpper ut jyckarna. Nu i och för sig så kan han ha lärt sig att om han hoppar upp mot dörrhandtaget, så blir det fart på "morsan"!
En anledning till att jag väntar in hans oroliga vankande mot dörren är att han har samma strategi när han vill upp i soffan fast det inte finns någon plats kvar till honom. Listig som han är så går han då mot dörren och visar TYDLIGT att han "bara mååååste ut - NU!!!". Men med detsamma jag öppnar dörren, så rusar han mot soffan, hoppar upp och lägger sig bekvämt tillrätta. Ja, ja...
En annan förklaring till "listiga Gromits" beteende kan vara att han är en hund - som lever väldigt mycket i nuet. Han kanske "tänker" så här:
"Attans! Soffan är upptagen. Äh! Vad gör jag nu? Hm... Skulle vara trevligt att gå ut en stund... Vem har stängt onödiga dörren?? Nu igen! Den ska ju alltid va´ öppen. Hörru, Matte! Öppna!! (Matte öppnar dörren) Men... Tjohoo! Det är ledigt i soffan!!! Jag rusar dit innan den blir upptagen igen!!!" Gromit somnar lycklig i varma sköna soffan. (Och matte blir utan plats... min anm. *suck*)
Ja, detta kan man ju fundera på. Klok och smart eller mycket spontan och impulsiv? Kom ihåg att vi talar om Gromit...!
