Äntligen har han kommit hem! Fast han är inte riktigt sig lik... Just nu står han uppe på trimbordet och väntar. Men han är min, och nu är han äntligen hemma igen. Det är ganska märkligt att man känner så här. När jag mötte honom efter denna långa separation, så fick han en lång varm kram. Därefter gick han, Gromit och jag en liten vända på samma ställe som han tidigare gjorde sitt sista avtryck till världen. I bilen sedan på färden hem, fick han sitta bredvid mig på passagerarsätet. Jag sneglade på honom några gånger, och han fick ett par klappar ibland. Hm...? Han känns inte lika gosig som förr i tiden...?
När vi kom hem, och jag gick uppför backen mot huset, så mindes jag den där sista gången jag var ute med Baloo. Då var det väldigt isigt där i backen. Jag minns att jag tänkte att man borde egentligen sanda, men jag hade ju ingen sand. Då tittade jag en lång stund på Baloo, som jag bar ömsint i min famn, och tänkte: "Men.. jag kan ju ta Baloo! Så man får en sista nytta av honom. Fast.... Nej, det kanske inte är så bra ändå! Jag vill ju ha honom hemma i bokhyllan. Tills vidare, i alla fall!"
Det har faktiskt varit en ganska bra dag idag. Gromit och jag har varit hos "epilepsi-second opionion"-veterinären. Inte för att det är mycket till tveksamhet om EP:en, utan det där runt omkring. Nu har jag fått bättre och vettigare svar på mina frågor, så allt känns mycket bättre nu.
Jag träffade även Keatons allra sista veterinär. Hon kom in bara för att säga hej. Det uppskattades verkligen. Vi pratade litegrann. Jag berättade bland annat att jag drömde igår natt, att jag hade varit där hos deras djurklinik. I drömmen hade jag kommit på när jag var hemma igen, att jag hade glömt hämta Keaton. Det gjorde jag inte nu på riktigt.
Just nu ligger Gromit och Spirou och gnager på var sitt tuggben. Det låter så mysigt och trevligt med deras gnagande. Wilbur har redan ätit upp sitt miniatyr-ben. Han snarkar här bredvid mig i soffan. OS på TV:n. Just ätit middag. Tidigare idag fixade jag äntligen passfoton till körkortet som snart går ut. Ja, jag har faktiskt gjort lite nytta!! Jag ser inte klok ut på korten, men vem bryr sig. Jag ser väl ut så där. Jag tvivlar även att myndigheterna skulle gå med på nåt tjusigt stylat foto. Men jag fixade ju håret igår. Inga gråa hårstrån syns nu på ett tag.
Gromit i full rulle i agiltity-tunnel. Foto: Katta.
En annan bra sak är att det är plusgrader ute. Visst är det blött och slaskigt och moddigt och grisigt och smutsigt och kletigt. Men det är PLUSGRADER! VÅREN, KOM HIT!! Om det är detta klet och smuts och slask som behövs för att det ska bli vår och sommar, så går jag med glädje igenom det. Jag är också så glad att jag nu åter igen kan öppna bakluckan på bilen. Plusgrader, you rule!!! Kanske till och med toan snart vaknar till liv!! :)
Nyss sa dom på vädret att det snart skulle bli kallt igen. Brrr! Dumma!
Nu är det helg. Yes! *känner efter...* Jag har faktiskt lust att åka upp till klubben och träna. Haha! Fast den känslan går väl snart över. ;)
Undrar hur lång tid det tar tills jag är redo att flytta Keaton-sidan. Kanske snart - kanske aldrig...
Baloo, Eskil och Keaton.