Jag hade faktiskt lite ångest i söndags inför Wilburs operation - För själva operationen, för att han skulle övernatta, för rusningstrafiken och för hur sjutton jag skulle vakna i tid. Det var knappt att jag vågade somna, för då fanns det ju risk att jag inte skulle vakna när jag borde vakna. (Förfärligt mkt "vakna") Wilbur skulle checka in måndag kl 7.40 på S.a Djursjukhuset på andra sidan stan (Sthlm alltså). Jag är inte någon van rusningstidstrafikant. Hatar 4-filiga vägar. Usch! Jag är faktiskt lite imponerad av alla dessa långtradare med gigantiska släp. Fattar inte hur de klarar av det. Men det är väl en vana.
Wilbur badad inför operationen. Och om man är pudel blir det även borstning o föning. Gromit ligger i vägen som vanligt under trim-bordet.
Operationen har gått bra. De har fixat till lite, och satt dit en ny "tråd-grej" istället för den "gamla", som var ditsatt istället för korsbandet. Så nu är det ett nytt försök för att få det att hålla. Under natten hade Wilbur tydligen varit lite orolig. I knew it!! Efter dom tidigare operationerna har han ju inte kunnat slappnat av om han inte låg i min famn. Då somnade han direkt!
Wilbur sover ut efter sitt äventyr på djursjukhuset. Linslusen Gromit är med på ett hörn "som vanligt".
Han har fått ett sånt där smärtstillande plåster. Det har han aldrig haft förut. Jag fick t o m skriva på ett papper att jag är införstådd hur det skall "skötas". Plåstret är tydligen känsliga grejer - om det blir fel kan Wilbur-stackarn få överdos av smärtlindringen - o det är INTE bra. Då kan man kola vippen...
Just nu ligger han här intill mig i soffan, (Ja, jag LYFTE upp honom. Och ja, jag är beredd ifall han vill hoppa ned. Han får INTE hoppa.) han har en tjusig brynja på sig (för smärt-plåstret skull) och tratt. Wilbur är van - han bryr sig inte längre.
Nu väntar en tid med dagliga diverse rehab-övningar. Ja just det...
Nedan en stilstudie i lördagens pudel-trim:
En ny-rakad pudel-tass i nyborstad pudel-fluff.
Visa inte denna slarviga rakning för ett pudel-proffs! Men vadå, det e ju bara en vardagsklippning, o därtill med en stackars jycke som faktiskt har ont i sitt knä. Jag som vet hur varm o go en pudel-tass kan vara, riktigt känner det när jag ser på bilden.
Nyrakad pudel-nos.
Ny-rakad pudelnos med ej ännu fönat pudel-öra. Wilbur ser inte alltför lidande ut där han ligger på trim-bordet, eller hur?